Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Antibiotika kan ge dödlig diarré

Det frekventa bruket av antibiotika vid behandling av hästar måste begränsas. Det visar veterinär Agneta Gustafsson i sin avhandling vid SLU.

Många av de infektioner och sårskador som
drabbar hästen kan botas utan
antibiotikapreparat. Det frekventa bruket av
antibiotika som förekommer i dag är både onödigt
och farligt.


Det anser veterinär Agneta Gustafsson som i sin
doktorsavhandling vid SLU visar vilka risker som
behandling med antibiotika innebär. Hon menar att
åtgärderna många gånger görs i onödan.


- När man sätter in antibiotika ska man veta att
man då utsätter hästen för en dödlig risk, säger
Agneta Gustafsson. Många gånger finns det
önskemål från djurägarna att sätta in någon form
av medicinering men det är självklart alltid en
veterinär som avgör om antibiotika bör användas.


Hennes forskning har framför allt koncentrerat sig
på den kraftiga diarré som kan orsakas av
antibiotikabehandling, och som i värsta fall innebär
dödlighet. I samband med medicineringen störs
nämligen mikrofloran i hästens tarm och gör det
möjligt för sjukdomsalstrande bakterier av olika
slag, som till exempel Salmonella eller Clostridier,
att växa till. Förloppet sker mycket snabbt. Hästen
kan förlora cirka hundra liter vätska på kort
tid och drabbas av akut uttorkning.


Agneta har speciellt studerat Clostridium difficile,
en bakterie som finns i många miljöer och som
kan "slå till" när det blir en störning i hästens
känsliga tarmsystem. Bakterien växer till och
producerar toxin som i sin tur orsakar en kraftig
och plötslig diarré.


Hos människor har denna bakterie associerats
med antibiotikaorsakad diarré sedan 1980-talet.
Hos häst såg man problemen först många år
senare.


Vid ett möte i Lillehammer i Norge 1992 samlades
en grupp forskare för att diskutera troliga orsaker
till allvarliga diarréfall som uppkommit på kliniker.
Vad forskarna då kunde konstatera var att hästar
som behandlats med
antibiotika inne på kliniker och drabbats av akut
diarré hade mycket hög dödlighet, ofta över 50
procent. Betydligt färre hästar drabbades vid
behandling i hemmiljö. Den stress som
behandling inne på klinik innebär för hästar tycks
alltså också ha betydelse.


Agneta var en av klinikveterinärerna som var med i
Lillehammer och sedan dess har hon varvat
forskningen inom detta område med sitt arbete
som klinikveterinär vid SLU:s hästklinik i Uppsala.
Hon har haft ett nära samarbete med
veterinärkollegor på antibiotikaavdelningen och
bakteriologen vid SVA.


Den vanligaste riskgruppen för att få den fruktade
diarrén är vuxna hästar som behandlas med
antibiotika på klinik. Hästarna har kommit in för
behandling av diverse olika sjukdomar och
sårskador. Diarrén slår oftast till efter 3-4 dygns
behandling med antibiotika.


En annan riskgrupp med flera spektakulära
dödsfall är synbarligen helt friska ston vars föl
behandlades med erytromycin och rifampicin mot
bakterien Rhodococcus equi. Denna bakterie ger
lunginflammation hos föl och medicinen ges via
munnen. Troligen hade stona fått i sig små
mängder av erytromycin genom att slicka fölet runt
munnen eller via medicinrester i boxen, då det
visades att fölen hade höga halter antibiotika i
avföringen. Men det var alltså tillräckligt för att störa
tarmfloran hos stona. Just erytromycin ska inte
användas till vuxna hästar då det avsevärt ökar
risken för akut diarré.


När törs man egentligen använda antibiotika till
häst?


-Självklart är det motiverat vid många bakteriella
infektioner och även som skydd vid tillstånd med
stor risk för infektion, såsom buköppningar och
sårskador på benen, säger Agneta Gustafsson.
Handlar det däremot om virusinfektioner hjälper
inte antibiotika, då gäller istället att vänta ut
sjukdomen.
Vid uppkommen diarré i samband med
antibiotikabehandling bör en undersökning av
Clostridium difficile göras rutinmässigt.


Vissa hästar kan få diarré av helt andra orsaker än
i samband med antibiotikaanvändning. Ett häftigt
foderbyte eller en stressad situation såsom vid
transport eller tävling, kan ge hästen mycket lös
avföring. Detta är, enligt Agneta Gustafsson, inte
särskilt alarmerande.


-Så länge hästens allmäntillstånd inte är påverkat
behöver man inte oroa sig. Det vill säga om
hästen är pigg, har god aptit och normal
temperatur. I regel får hästen ganska snabbt i sig
den vätska den tappat via lös avföring genom att
dricka litet extra.


Marknaden erbjuder flera produkter som utlovar en
bra balans för den känsliga hästmagen men
Agneta Gustafsson menar att man egentligen vet
ganska litet om miljön i hästens mage och tarm
och hur effektiva dessa produkter är.


-Det pågår en del intressant forskning inom detta
område.


Carin Wrange


Läs hela avhandlingen (på engelska) på följande
länk: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000440/

2004-03-19
Carin Wrange

Läs mer »




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se