Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Hippocampus höll forum om hästforskning

Aktuell hästforskning demonstrerades när ett hundratal inbjudna gäster besökte Hippocampus forum för hästforskning 11/3.

Skrämselreaktioner hos hästar, hovens
sjukdomar, penicillinchock hos hästar,
laserbehandling av inflammerade kotleder, ston
som inte fungerar i samband med brunst och
luftvägsproblem hos hästar på stall.


Det var bara ett urval av alla de pågående
hästforskningsprojekt vid SLU och SVA som
presenterades när Hippocampus bjöd in till forum
för hästforskning i mitten av mars.
Listan över de projekt som visades upp på fyra
olika stationer på Klinikcentrum vid SLU i Uppsala
var imponerande lång.


Syftet med denna dag, som samlade över hundra
inbjudna gäster och ett 30-tal forskare från SLU
och SVA, var att informera om, demonstrera och
diskutera svensk hästforskning.


För att dagens och framtidens forskning ska satsa
på rätt områden är det viktigt att den allt mer
växande hästnäringen är involverad, såväl med
idéer som med ekonomiska anslag.


Forumet hade som ambition att skapa en dialog
mellan Hippocampus forskare och hästnäringen.
De olika forskningsområdena inom
ramprogrammet för hästforskning vid SLU och SVA
2002-2010 låg till grund för presentationerna.


Viktig målgrupp


-Vad är det som är möjligt att forska kring?
frågade Lars-Erik Edqvist, ordförande i SLU:s
styrelse och moderator för forumet, i sitt
inledningsanförande.


Han poängterade att den inbjudna församlingen
med representanter från försäkringsbolag,
myndigheter, forskningsfinansiärer, foderindustrin,
travets-, ridsportens- och avelns organisationer,
klinikveterinärer, tränare och media är en mycket
viktig grupp för den framtida hästforskningen.


Genom den stragetiska satsning på 20 miljoner
kronor fördelat på fyra år som SLU har gjort ,kunde
Hippocampus invigas i november 2002. Därmed
har SLU skapat ett nav för att samordna forskning,
information och utbildning. Men den förhoppning
om externa medel som fanns har hittills inte
infriats. Detta förhållande påpekade bl a
universitetslektor Göran Dalin som var en av
föreläsarna vid forumet.


- SLU har satsat 20 miljoner, men var finns finns
den utlovade medfinansieringen? Det är dags att
gå från ord till handling!


Göran Dalin underströk vikten av framtidstro och
långsiktighet. Han betonade också att forskning på
häst kräver kompetenta forskare, duktiga
doktorander, fungerande lokaler och rätt utrustning
samt sist men inte minst - tillgång på hästar.


Lyckat samarbete


Statsagronom Jan Philipsson gav exempel på hur
samarbetet mellan avelsorganisationer och
forskare vid SLU har utvecklats under åren. Tydliga
exempel på det är den fantastiska databas med
unghästresultat från främst kvalitetsbedömningar,
och tävlingsresultat längre fram i karriären, som
finns tillgänglig vid SLU.


Svensk hästavel har utvecklats oerhört starkt de
senaste åren. Den svenska tävlingshästen blir allt
bättre i alla discipliner och vi har flera
världsstjärnor som t ex Björsells Briar i dressyr och
Butterfly Flip i hoppning. I dag är det ett fåtal hästar
som importeras till landet. Istället går den svenska
hästen på export tack vare en framgångsrik avel.
Vid SLU pågår i dag flera intressanta
forskningsprojekt som rör avel, och universitetet
har många mycket intresserade studenter som
gärna vill göra sina examensarbeten om häst.


- Men vi skulle behöva många fler handledare än
vad vi har i dag för att möta studenternas intresse,
sade Jan Philipsson.


Vid den rundvandring som hölls under forumet fick
deltagarna besöka fyra stationer med olika teman:
– hästens rörelseapparat och dess problem
– är hästen frisk eller sjuk?
– hästhållning, avel och samspel människa –häst
– den arbetande hästen


Här möttes de av ett 30-tal aktiva forskare som via
affischer, modeller, video och bilder visade och
berättade om pågående forskning.


Under dagen hölls också gruppvisa diskussioner
med olika teman för att fånga upp de områden
som hästsektorn anser bör forskas mer inom.
Bland de frågor som diskuterades var bl a hur vi
hanterar alla de nya hästägare som kommer att
finnas inom några år och där många saknar
grundläggande kunskaper om hästens behov av
foder, stall, skötsel samt träning. Många skador
som drabbar hästar beror just på okunskap.


Mer information behövs


En gemensam slutsats från alla
diskussionsgrupperna var också att det behövs
betydligt mer information. De nya rön som
forskarna får fram behöver spridas till alla utövare
inom hästsektorn. Hippocampus har sedan ett år
tillbaka en hemsida där det informeras om
forskning på olika nivåer. Men det krävs många fler
kanaler för information för att kunna nå ut till alla
parter. Om de olika aktörerna inom hästsektorn i
högre grad länkar sina webbsidor till varandra kan
spridningen bli mer effektiv.


Carin Wrange


Fotnot: Vid forumet presenterade Peter Kallings
från ATG hästnäringens gemensamma satsning
på svensk hästforskning: Stiftelsen svensk
Hästforskning. Det är Nationella Stiftelsen för
Hästhållningens Främjande som kommer att bilda
en insamlingsstiftelse. Stiftelsen ska lämna
ekonomiska bidrag till olika forskningprojekt om
hästar.


Fram tills nu är det ATG och Agria som finansierat
merparten av svensk hästforskning. Ny finansiär är
SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) vilket breddar
forskningsfältet. Tillsammans kommer ATG, Agria
och SLF att bidra med fem miljoner kronor till
forskningstiftelsen.

2004-03-19
Carin Wrange




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se