Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Hov på glid bäst för hästen

Ny avhandling vid SLU visar hur hästens hovar bromsas upp mot underlaget. Ju större friktion, desto mer belastas hovar och ben. Även fart påverkar.

Hästens ben utsätts för starka påfrestningar när den rör sig. Speciellt får hoven och benets nedre delar ta emot största delen av den uppbromsning som sker mot underlaget. Ju snabbare hästen springer desto större blir belastningen.
-Det finns ett klart samband mellan belastningen på hästens ben vid träning och uppkomsten av överbelastningsskador och hälta. Vi vet sedan tidigare att överbelastning leder till förslitningsskador hos hästar. Mina studier har nu visat att underlag med hög friktion ger en intensivare uppbromsning jämfört med underlag och med hästskor som tillåter en viss glidning av hoven.
Det säger veterinär Pia Gustås som i en avhandling vid SLU har studerat hovens uppbromsning och hur dämpningen av stötvågor sker i hästens ben när den rör sig i trav.
-Hästen har en fantastisk förmåga att klara av den belastning den utsätts för. Det är viktigt att inte störa den dämpning, i bland annat hoven, som sker naturligt.
På humansidan har det gjorts många undersökningar när det gäller överbelastning hos människor vid löpträning. Under lång tid har använts till exempel stötdämpande skor. Man har även utvecklat nya, mer dämpande material att lägga på löparbanor vid friidrottsanläggningar.
Med syfte att minska uppkomsten av skador har stötdämpande hovbeslag utvecklats även för häst. Det finns dessutom en klar insikt om underlagets betydelse för hästens rörelser. Ändå har kunskapen på området varit begränsad och man har nog ibland dragit slutsatser från humansidans erfarenheter utan att beakta de skillnader som finns i anatomi och rörelsemönster mellan människor och hästar.
-Syftet med mina studier var dels att studera belastningen på de nedre delarna av hästens ben i samband med och direkt efter isättningen av hoven, dels att studera de stötvågor som då uppkommer.
SÖKER SAMBAND
Pia Gustås har i sin forskning sökt efter samband mellan rörelsemönstret hos de nedre delarna i hästens ben och uppbromsningen av hoven. Detta samband påverkas av samspelet mellan hov och underlag samt av hästens hastighet. I hypotesen ingick också att stötvågor från hovisättningen fortplantas mellan de olika skelettdelarna i de nedre delarna av benet.
Totalt gjordes fyra olika studier med sammanlagt 17 varmblodiga travhästar. Två av studierna gjordes på neutralt underlag (sand). Den tredje utfördes på hästar som travade vid hand på underlag med olika friktion. Den fjärde studien utfördes under naturliga träningsförhållanden framför sulky på travbana. Den tekniska utrustning som användes var accelerometrar som fästade på hoven registrerade förändringar av hastigheten, en kraftmätningsplatta och höghastighetsvideo.
-Hovens uppbromsning sker i två faser och den första karakteriseras av en snabb inledande stöt som orsakas av islaget mot marken. Den stötvåg som bildas dämpas snabbt och märks knappt ovanför hästens kotled.
-Den andra fasen innebär en ökad belastning som pressar samman de olika skelettdelarna och medför att kotleden sträcks. Denna belastning påverkas av friktionen och hoven bromsas upp snabbare mot underlaget. Jag har på grusunderlag inte sett någon skillnad på uppbromsningen om hästen har varit oskodd eller skodd med järnskor.
Resultatet från avhandlingen ger ytterligare kunskap om den viktiga interaktionen mellan hov, sko och underlag vid hovens isättning och uppbromsning. Detta kan användas i utvecklingen av hästskor och underlag, men också utnyttjas vid träning för att bättre undvika uppkomst av skador samt vid rehabilitering då det är särskilt viktigt att undvika överbelastning.

Veterinär Pia Gustås, institutionen för anatomi och fysiologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling i veterinärmedicin A Biomechanical Study on the Hoof Impact at the Trot fredag den 27 maj 2005. Opponent: Dr Willem Back, Utrecht University, Nederländerna

2005-05-27
Carin Wrange




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se