Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Arv en av orsakerna till eksem hos häst

Ny forskning visar att utveckling av eksem hos islandshäst delvis är ärftligt. Det är viktig kunskap för att genom avelsarbete minska frekvensen.

Svidknottet är den stora boven i dramat när islandshästar utvecklar eksem. Men nu visar ny forskning vid SLU och Uppsala Universitet att risken för utveckling av eksem också är ärftlig. Vissa avelsdjur riskerar att i större utsträckning få avkommor med eksem än andra.

Det är inte alltid det syns på föräldradjuren vilka som riskerar att nedärva eksem. I en knottfri miljö kan även djur med anlag för sommareksem vara helt symptomfria. På sikt kanske ett genetiskt test ge svar om föräldrarna bär på anlag för eksem eller inte. Men ett genetiskt test för sjukdomen kan ligga långt in i framtiden.

Hos islandshästar är förekomsten av eksem ett besvärligt och återkommande problem. Särskilt hästar som är födda på Island och importerade till Sverige tycks drabbas. Upp mot 50 procent av de importerade hästarna får eksem. Hos hästar födda utanför Island är förekomsten betydligt lägre, cirka sju procent.

Man har tidigare antagit att de isländska hästarna är känsligare på grund av dåligt utvecklat immunförsvar mot svidknottarten Culicoides spp. Knottarten förekommer i princip inte alls på Island men finns på många håll i Sverige. Studien visar att de värst drabbade hästarna hålls i västra Götaland.

Louise Lindberg, blivande husdjursagronom vid SLU, har i sitt examensarbete gjort en genetisk studie av sommareksem hos islandshäst. Hennes arbete ingår som en del i ett omfattande forskningsprojekt vid SLU och Uppsala universitet om den genetiska bakgrunden för eksemförekomst hos islandshäst. Projektet samlar totalt sju forskare och har som syfte att hitta genetiska parametrar för, och de gener som reglerar, egenskapen sommareksem.

Det finns i dag cirka 18 000 registrerade islandshästar i Sverige, 56 procent av dem är födda i landet, resten importerade från främst Island.

Eksem drabbar inte bara islandshästar. Den första observationen gjordes i Frankrike på 1800-talet och man antog till en början att orsaken var foderallergi eller påverkan av solen. På 1950-talet började man misstänka svidknott som boven i dramat. Svidknott har ett 90-tal olika arter och finns på flera håll i världen. Olika arter biter på olika ställen på djurets kropp. I Sverige är det framför mankammen och svansroten som blir angripna.

För hästen innebär knottbetten ett stort lidande. Hästen får en ihållande klåda som den på alla sätt försöker befria sig ifrån genom att just klia.
- Man har testat att behandla de här hästarna med anti-histamin men det har haft dålig effekt, säger Louise Lindberg. Det bästa tycks vara att stalla in hästarna under den årstid och tid på dygnet svidknotten är som mest aktiva. Det innebär tidig vår, under sommaren och tidig höst. Hästarna kan hållas ute dagtid men stallas in på natten.
- Det skyddar även att sätta på dem speciella eksemtäcken som täcker större delen av kroppen utom benen. Även olika typer av insektsmedel som sprutas eller smörjs på kan ha positiv effekt.

Islandshäst hör till de hästraser som hålls i ganska extensiv uppstallning, ofta i lösdrift med ganska stora flockar. Att då behöva ställa hästen på stall innebär en stor omställning från den hästhållning islandshästen är van vid och anpassad för.

Inom forskningsprojektet har det gjorts en enkätstudie där frågeformulär har skickats ut till ägare av totalt 3 261 hästar. Samtliga hästar är avkommor efter hingstar med flera än 50 avkommor under åren 1991-2001. Totalt omfattades 33 hingstar, varav 23 är födda på Island.
I enkäten har ägarna uppmanats uppge eksemstatus på sina hästar och om de är drabbade, även gradera om eksemet är milt, måttligt eller gravt.

Enkäten har också innehållit frågor om plats och tid för eksemutbrott, samt under vilken årstid hästen kliar sig och var på kroppen. Dessutom om hästen/hästarna har visat andra allergisymptom i form av besvär i luftvägarna eller nässelutslag. Även moderns eksemstatus efterfrågas.

-Tyvärr har endast 27 procent av de tillfrågade svarat på enkäten men vi har ändå kunnat konstatera att det finns en arvbarhet för eksem hos islandshäst som ligger kring 0.20. Det innebär att sjukdomen upp till 20 procent styrs av genetiska faktorer, säger Louise Lindberg.

Inom projektet har det även gjorts en genetisk analys av kandidatgener för allergisk dermatit hos islandshäst. Clara Högström, student vid civilingenjörsprogrammet för system i teknik och samhälle vid Uppsala universitet har gjort detta arbete vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Clara har främst granskat två specifika gener, som har valts ut genom att de påverkar immunförsvaret på olika nivåer. En gen ger en defekt hudbarriär och den andra frigör histamin. Clara har i sitt arbete samlat in blodprover och hudbiopsier från både friska och sjuka hästar. Generna kommer att analyseras i syfte att söka skillnader i DNA-strängen mellan de två grupperna.

Hur många islandshästar som har besvär av eksem vet ingen i dag. Det finns ett stort mörkertal vilket bland annat påverkar avelsarbetet. Bland hingstarna kan man tro att det finns ett mörkertal eftersom hingstar med eksem riskerar att tas ur avel. I dagsläget bedrivs inget annat avelsarbete mot eksem än att hingstar som själva utvecklar eksem tas ur avel. Forskargruppen vid SLU och Uppsala universitet skulle gärna se att det sker registrering av alla hästar som har någon form av eksem. I den borde även graden av eksem anges för att få en tydlig bild av problemet. Dessutom skulle man i framtiden kunna räkna ut avelsvärden för egenskapen, vilket skulle vara en hjälp vid avelsarbetet.

Hos avelshingstar kan förekomst av eksem vara en anledning till kastration vilket innebär att de inte får fortsätta att verka inom aveln. Om frekvensen av eksem ska kunna minska bland islandshästar räcker det dock inte bara att välja bort hingstar som bär på anlagen, även moderns egenskaper har stor betydelse.

Följande personer ingår i denna forskargrupp som arbetar med om genetiken bakom eksem hos islandshäst:
Katja Grandinson, Sofia Mikko, Susanne Eriksson, Louise Lindberg, samtliga från institutionen för husdjursgenetik, SLU
Hans Broström, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
Gabriella Lindgren, Clara Högström, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet
Marie Sundquist, Östra Greda forskningsgrupp, Borgholm
Rebecka Frey, Norrsholms djursjukhus, Norrköping.

2006-03-21
Carin Wrange




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se