Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Brunstproblem hos ston- ämne för avhandling

Hur är det egentligen med ston, blir de oridbara och allmänt svårhanterliga under brunsten? Om detta handlar Ylva Hedbergs avhandling vid SLU.

Inom hästvärlden finns det många åsikter om hur stons beteenden ändrar sig under brunst. De går inte att rida, blir aggresiva, kissar ofta och blir allmänt besvärliga att hantera, är uppfattningar som ofta framförs.

Fram till 1998 fick tävlande travston tillstånd för hormonbehandling för att dämpa just sådana humörsvängningar. I dag är det inte tillåtet.

Men blir ston verkligen knäppa i samband med brunst? Veterinär Ylva Hedberg Alm har undersökt detta i sin forskning. Nu presenterar hon sin avhandling vid SLU i detta ämne.

 - Ston har väldigt stor variation i hur de blir under brunstperioden, speciellt om man sätter press på dem i till exempel en tävlingssituation, säger Ylva Hedberg Alm.

Men att ston blir rent knäppa vid brunst, det har hon litet svårt att hålla med om. Bland de ston som ingick i hennes studie var det egentligen bara ett av dem som var riktigt besvärligt att hantera.

 - Min teori är att miljö, träning och kunskap om hur ett sto fungerar, kan underlätta i hanteringen. Man kanske inte alltid kan förvänta sig prestation vid varje tillfälle.

LJUSET STYR

Hur ofta och från vilken ålder ston kommer i brunst varierar. Vissa raser, till exempel fullblod,kan få ägglossning och visa brunst om året om. Andra har uppehåll under vinterhalvåret. Dock krävs inte aktiva äggstockar för att ett sto skall visa brunstbeteende. Även ston vars äggstockar opererats bort kan fortsätta att visa brunst.

Det är generellt ljuset som styr brunstcykeln. Ston som är födda tidigt på säsongen kan bli brunstiga redan som 1-åringar, och brunsten finns sedan kvar i princip hela livet ut. En brunstcykel är cirka tre veckor lång och själva brunsten varar i ca sex dagar. Brunstens intensitet varierar, hos vissa ston märker man nästan ingenting med andra har mycket starka symtom.

Via upprop i media fick Ylva Hedberg Alm kontakt med hästägare som upplevde problem med sina ston. De ston som uppfyllde ungefär de problem hon ville studera, kom till kliniken för ytterligare undersökning.

 - Vi kontrollerade om hästarna hade äggstockstumörer eller urinvägsinfektion, om de var halta, eller hade problem med tänderna samt eventuella ryggproblem. Vi tog också såväl blod- som hormonprov. Det var viktigt att i studien inte ha med ston där fysiska fel kunde vara orsak till problematiskt beteende.

SJU STON I STUDIEN

Till slut var det sju ston, som uppfyllde kraven för studien. Hästarna hölls på SLU:s klinik under två brunstcykler, cirka 40 dagar. Hästarna fodrades och sköttes under exakt samma rutiner. De tränades inte under perioden, men fick gå i separata hagar dagtid. Under hela vistelsen togs det regelbundet prover.

 - Det finns en teori om att binjuren hos dessa ston tillverkar en onormal mängd könshormoner som påverkar beteendet. I studierna fann jag att binjuren utsöndrar testosteron, progesteron samt hormonet androstenedion, men däremot ingen produktion av brunsthormonet östrogen. Emellertid hade problemston en förändrad binjureaktivitet, vilket kan vara tecken på ett förstärkt stresspåslag under brunsten.

Objektiva beteendetester i studien visade inga tydliga skillnader mellan problemston och kontrollston. Dock tydde ett av testen på att ston i brunst kan vara mindre mottagliga för förändringar i miljön. De visade en något starkare nervositet när de kom i kontakt med ett främmande föremål, jämfört med då testet utfördes mellan två brunster.

Att ston med besvärliga brunst undersöks av veterinär tycks inte vara särskilt vanligt. I en enkätundersökning som gjordes 2001 av husdjursagronom Åsa Vikström vid SLU, fick ägare till problemston beskriva de vanligaste besvären i samband med brunst. Många av dessa ston hade behandlats med alternativa metoder, bl a örtpreparat, men endast 25 procent hade undersökts av veterinär.

ANABOL EFFEKT

 - När det fortfarande var tillåtet att hormonbehandla tävlande travston, var det cirka 200 hästar per år i Sverige som man sökte tillstånd för. Då det visade sig att det gulkroppshormon som användes även hade en anabol effekt blev det inte längre tillåtet. Inom den internationella ridsporten är det dock möjligt att söka korttidsdispens för hormonbehandling inför enstaka tävling, t ex VM och OS.

Det har också dykt upp ett antal alternativa metoder, som att lägga glas- eller plastkulor i stoets livmoder, men även det är nu förbjudet. Att tillföra munkpeppar i stoets foder har diskuterats inom hästnäringen men det finns inga vetenskapliga studier som visar att det fungerar.

Ylva Hedberg Alm kan efter fyra års doktorandstudier konstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde. För att få mer grepp om situationen skulle man behöva komplettera de medicinska studierna med undersökning av problemston i deras hemmiljö där stona kanske tydligare visare ett stört beteende.

Ylva Hedberg Alm, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Oestrus in the Mare with Emphasis on Deviant Behaviour and Adrenal Gland Function fredagen 8 december vid SLU i Uppsala.

För mer information: ylva.hedberg@kv.slu.se .



2006-12-07
Carin Wrange




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se