Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Utfodring för hälsa och prestation - slutsatser

Vad hästar bör äta är ett omdiskuterat ämne. SLU-projektet om utfodringens betydelse för hälsa och prestation presenterar här sina slutsatser.

Grovfoder utgör idag bara en del av många högpresterande hästars foderstat. Detta beror till stor del på att de vanligaste grovfodren som produceras för häst idag inte är tillräckligt energirika men också på att det finns en tro att kraftfoder i sig är prestationshöjande.


Detta finns det inga vetenskapliga bevis för men däremot att kraftfoder kan ge upphov till flera sjukdomar och problem (korsförlamning, magsår, fång och beteendestörningar).


Grovfoderutfodring är emellertid inte heller helt problemfritt. Utfodring med ensilage tex förknippas av många med problem som lös träck och prestationsnedsättning.


Målet med projektet är att kunna ge bättre rekommendationer för i vilken utsträckning ett energirikt grovfoder kan användas i foderstaten till hårt arbetande hästar och hur sammansättningen och konserveringsmetoden på fodret påverkar hästars grovtarmsmiljö, ämnesomsättning och svar på arbete.


Följande slusatser har dragits hittills:


• Många hästar med mycket höga energibehov pga hårt arbete (> 2 ggr underhållsbehovet) kan tillgodose sitt energibehov på ett hö/hösilage/ensilage med ett energiinnehåll på runt 11 MJ/kg ts.


• Ett hö/hösilage/ensilage med högt energiinnehåll (ca 11 MJ/kg ts) kan innehålla ett överskott av protein för den vuxna hästen. Detta påverkar hästen så att den utsöndrar mer kväve (grundämne i proteiner) med urin och träck, den kissar och dricker mer vatten och avdunstningen från huden blir större. Träcken innehåller också något mer vatten (1-2%) vilket gör att den uppfattas som lösare.


• Svaret på travloppsliknande arbete (tex mjölksyrakoncentration och pH i blod, puls och andning) skilde sig inte mellan ett grovfoder med högt råproteiinnehåll (16-17%) jämfört med ett grovfoder med mer behovsanpassat innehåll (12%). Körsvennerna kunde inte heller notera någon skillnad i hästarnas löpvilja på de olika foderstaterna. En ökad avdunstning gör dock att en högproteinfoderstat är mindre lämplig, särskilt för de hästar som gör stora vätskeförluster.


• En del av de störningar (exv lös träck, prestationsnedsättning) som rapporteras från hästägare och tränare verkar i många fall sammanfalla med ett foderbyte. Hos hästar som utfodrats på underhållsnivå ledde ett abrupt foderbyte mellan ett ensilage med ett behovsanpassat råproteininnehåll och ett högproteinensilage till små förändringar i grovtarmsmiljön under det första dygnet. Efter tre veckor på högproteinfodret syntes en liten sänkning av pH (0,2) men fortfarande inga andra störrre förändringar i grovtarmsmiljön. Inte heller träckens konsistens hade förändrats. Ett foderbyte av den här karaktären innebär sålunda ganska små förändringar för grovtarmsmiljö hos hästar med ett grovfoderintag på ca 1-1,5 kg ts /100 kg och dag. Hos hästar med högre intag (>2 kg ts/100 kg och dag) ledde dock foderbytet både akut (inom 48 timmar) och långsiktigt (3 veckor) till förändringar såsom mer vatten och kväve i träcken.


• Ett abrupt foderbyte från hö till ensilage eller hösilage som skördats på exakt samma vall vid samma tidpunkt har inte visat sig ge några större förändringar i den mikrobiella floran under det första dygnet hos underhållsutfodrade hästar (ett ts-intag på 1-1,5 kg ts/100 kg vikt). Hur hästar på ett större foderintag påverkas är ännu ej studerat. Projekten ovan finansieras av SLU, Stiftelsen svensk hästforskning, Trioplast AB och Wången. Slutsater från närliggande studier:


• In en studie vid ett större travstuteri i Sverige jämfördes fölungars tillväxt på en foderstat bestående av endast ett energi- och proteinrikt grovfoder (11 MJ/kg ts och 90 g smältbart råprotein) kompletterat med ett vitamin- och mineralfoder med en foderstat med ett mindre näringsrikt grovfoder som kompletterades med kraftfoder och mineraler och vitaminer så att närings- och energiintaget blev det samma som i grovfoderfoderstaten (GF). Studien visade att hästarna var tyngre när de åt GF och förloppet på hästarnas viktsutveckling visade att den största viktförändringen skedde redan under den första veckan. Detta beror sannolikt på att foder som har ett högt fiberinnehåll, som tex grovfoder, binder mer vatten i grovtarmen och gör tarminnehållet tyngre. Om man bortser från viktökningen på GF under första veckan var den dagliga tillväxten lika på båda foderstaterna. Det var inte heller några skillnader i mankhöjden, bukomfånget eller kotledens omkrets mellan foderstaterna. Slutsatsen var därför att hästarna växte lika bra på båda foderstaterna.


• Fölungarna erbjöds och konsumerade på GF grovfoder motsvarande 2,5 procent av deras kroppsvikt. Inte i något fall verkade grovfodergivan ligga på hästarnas max-konsumtion eftersom inga foderrester lämnades efter 3-5 dagars tillvänjning.

Projektet ovan finansierades av SLU, Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen (ASVT) och RS Produkter, Enköping.

Projektansvarig är docent Anna Jansson vid inst för husdjurens utfodring och vård. Andra personer som deltar i projektet är Jan Erik Lindberg, Sara Muhonen, Malin Connysson och Veronique Julliand (ENESAD, Frankrike).
Så länge projektet pågår är slutsatserna preliminära men under 2008 kommer projektet att slutföras och definitiva slutsatser att dras.



2007-08-23




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se