Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

  Arkiv



« tillbaka


Bättre hopp- och dressyrhästar med nya avelsindex

Åsa Viklund, forskare vid SLU, visar i sin avhandling att de verktyg för urval av tävlingshästar fungerar bra.

Idag finns effektiva urvalsverktyg för svensk varmblodsavel. Med information från två olika unghästtester och tävlingsresultat beräknas omfattande avelsindex som gör det möjligt att välja ut värdefulla hingstar och ston. De nya indexen bygger på en avhandling av Åsa Viklund från SLU.


Målet för aveln med svenska varmblod är att få fram hästar som är internationellt konkurrenskraftiga inom hoppning och dressyr. En förutsättning för avelsframsteg är att de genetiskt bättre hästarna väljs till avel. I Sverige har avelsindex som beskriver hästarnas förväntade värde för aveln skattats sedan 1986.


Detta index byggde ursprungligen på kvalitetsbedömningar av fyraåriga unghästar. Åsa Viklund visar i sitt doktorsarbete att det går att få fram ännu bättre avelsindex om man väger in resultat från ytterligare två informationskällor, tävling och treårstest. Detta är också praxis sedan några år tillbaka*.


De tre informationskällorna kompletterar varandra, och medför att avelsindex kan baseras på ett större antal bedömda hästar. En fördel med treårstesterna är t.ex. att yngre hästar är mindre påverkade av uppfödningsmiljön, och därmed mer präglade av arvet.


 – Om en häst hoppar bra eller rör sig bra i trav, skritt och galopp när den är ung så är sannolikheten stor att den också kommer att lyckas på framtida hopp- eller dressyrtävlingar, säger Åsa Viklund.


I arbetet har Åsa Viklund analyserat arvbarheten för olika egenskaper och deras inbördes samband. Studien visar att 20–50 procent av det resultat en häst uppnår vid treårstest, kvalitetsbedömning och tävling beror på arvet, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att förbättra hästarna genom avel.


Forskningen visar också att framstegstakten i hoppning och dressyr ökade markant från och med mitten av 1980-talet. Det berodde främst på att hingsturvalet blivit strängare några år tidigare, och att den kvalitetsbedömning som infördes 1973 gav nya möjligheter att testa unga hästar och att avkommebedöma avelshingstar för sportegenskaper.


 – För att få en fortsatt positiv utveckling bör svenska uppfödare använda de nya avelsindexen i högre utsträckning när de väljer ut ston och hingstar till avel. De bör också anstränga sig för att bättre ta tillvara svenskfödda hingstämnen, avslutar Åsa Viklund.


* Utifrån resultaten i avhandlingen skattas idag officiella avelsindex som inkluderar resultat från tävling, kvalitetsbedömning och treårstest. Det finns två huvudindex, för hoppning respektive dressyr, och nio delindex. Mer om detta kan läsas på www.blup.se.


En längre sammanfattning på svenska finns på s. 45–49 i avhandlingen (se länk nedan).


Agronom Åsa Viklund, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Genetic evaluation of Swedish warmblood horses. Tid: Torsdag den 23 september 2010, kl 13.00 Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: Professor Rainer Röhe, Edinburgh, Skottland


Mer information: Åsa Viklund, 018-67 19 67, Asa.Viklund@hgen.slu.se


I anslutning till disputationen hålls fredagen 24 september ett seminarium där internationella föreläsare presenterar den senaste utvecklingen inom avelsvärdering av sporthästar, genetisk forskning om osteochondros, det senaste om genomisk selektion i hästpopulationer samt en presentation av Nordic Interstallion som syftar till en gemensam avelsvärdering av de nordiska varmblodsraserna.


Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002336/



2010-09-16
David Stephansson

Läs mer »




 
Hämta från arkivet:






Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2014-09-25    Carin.Wrange@omv.slu.se