Statens Veterinärmedicinska Anstalt














Hästen i Sverige Om sktuell hästforskning Forskning pågår tema djur Hippocampusdagarna 2005 Hippocampusdagarna 2006

 

Frågor och svar
Arkiv

« tillbaka

Går det att pressa om stora ensilagebalar till mindre format?
Går det att skydda hästar mot smittsamma sjukdomar?
Har hästen förlorat mycket av sitt vilda beteende?
Hur drabbar herpesvirus hästar?
Hur håller man inälvsparasiterna borta?
  Svar:
Vi får många frågor om hur avmaskningsrutiner ska läggas upp i ett stall. Då vill vi till att börja med säga att avmaskning inte är ett universalmedel mot inälvsparasiter. För att skydda hästarna finns fler sätt att förebygga parasitangrepp. Man ska tänka på att hästarna smittas via gräset. Smittan är alltså inte relaterad till uppstallningen vintertid utan till i vilka grupper hästarna betat.

Ett bra första steg för att lägga upp en betesplan är att ta träckprover på hästarna i stallet. Då får man svar om hur infekterade de är och hur bra rutinerna fungerat hittills. De kanske till och med visar att just dessa hästar är mycket lite infekterade och därför knappast behöver avmaskas. Avmaskning är ibland ett nödvändigt komplement i en betesplan, men räcker inte som enda ingrediens i en framgångsrik parasitprofylax. Den regelbundna avmaskningen man rekommenderar som en del av en betesplan är inte en fullständig bekämpning av parasiterna eller behandling av en sjukdom, det är en profylax.

Hästarna blir inte friskare av att avmaskas: Man förebygger att skadliga nivåer av masklarver byggs upp i betet. Unga hästar är mest känsliga för parasiter och det är allra viktigast att skydda dem.

Fråga:

Hur ska man lägga upp parasitbekämpningen under året ?

Använd skilda sommarbeten och vinterrasthagar
Ha parasitfria eller nästan rena beten att släppa föl på.
Planera in betesanvändningen i växtföljden.
Utnyttja om möjligt växelbete med andra betesdjur.

dec-feb: parasiterna har vintervila ! Avmaskning i februari behövs ej annat än till 1-2 åringar mot spolmask om den finns i besättningen

mars-maj: ta träckprover i början av våren eller inför betessläpp, för att få ett facit om hur infekterade hästarna är, och gör resten av planeringen därefter

apr/juni: avmaska några dagar före släpp i ”sommarhage”, alla hästar på samma gång och med samma preparat.

Avmaska sedan var 4:e vecka med pyrantel (Banminth mfl) och var 8:e vecka med ivermectin (Ivomec), annars har medlet inte den effekt som är tänkt (se nedan på punkten Generellt) . Använd samma preparat hela året, annars är det risk att parasiterna blir resistenta mot medlen, ungefär som att bakterier kan bli motståndskraftiga mot antibiotika. Underdosera inte i förhållande till hästens vikt, det ger annars också risk för resistens.

jul/okt:

Beroende på betesareal, smittryck och ev förekomst av unghästar i betesgruppen samt val av preparat kan en avmaskning behövas under sommaren. Vuxna hästar på beten med 1-2 hektar per hästbrukar inte behöva avmaskas på sommaren.
oktVid överflyttning till vinterhagar kan en ny avmaskning vara aktuell för många betessituationer. Jämför med den betes- och avmaskningsstrategi du upprättat för den aktuella betesgruppen. Preparat med effekt mot stygnflugelarver bör användas om man sett de typiska, gula äggen på hästens ben under sommar-höst. Finns det någon annan tid på året som en häst kan behöva avmaskas ?

Om hästen är så kraftigt infekterad av inälvsparasiter att den får symtom så ska den avmaskas (kontakta veterinär).

Hur kan vi bäst få renare beten ?

Går hästarna i små hagar kan man helt enkelt mocka ut träcken regelbundet dvs 1 gång per vecka under tiden maj-sept.. Det hindrar parasitäggen från att spridas. Ett mycket bra sätt, som bl.a används på kända stuterier utomlands, är också att låta andra djur beta på samma mark, antingen samtidigt eller annan tid (tex årsvis). Då ”städar” fåren eller korna åt hästarna (och tvärtom). Det är också bra för gräsväxten, som blir jämnare eftersom olika djur betar på olika sätt. Naturligtvis måste det finnas nog med bete åt alla, och staket som fungerar för alla. Men betesutnyttjandet kan alltså bli effektivare med denna metod.

Vi får ofta frågor om hur avmaskningen ska skötas i ett visst stall. Det är mycket beroende på vilken typ av stall/hästar det är, och vi presenterar här vad man som hästägare ska tänka på beroende på omständigheten. För den enskilda hästen är det samtidigt inte viktigast i vilket stall han står, utan på vilket bete och med vilka hästar han går. Det är som sagt ovan den unga hästen som är känsligast för parasitangrepp.

Stall med bara egna hästar, både ston med föl/unghästar och äldre hästar

Att tänka på: Ge föl och unghästar det ”renaste” betet, gärna ett där det inte gått hästar året innan. Om unghästarna går för sig och träckprov visar att de äldre hästarna knappast är infekterade kan man avstå från att avmaska dem eller kanske till en början begränsa sig till en våravmaskning, men vara noggrann med skötseln av betet.

Kollektivstall där hästarna går i paddockar över vintern, gemensam stor gräshage på försommaren och i flera fall försvinner iväg på sommarbete ett tag under sommaren.

Att tänka på: Avmaska alla hästar gemensamt inför betessläppet på våren, samtidigt och med samma preparat. Om hästarna går i förhållandevis små hagar så städa gärna bort maskäggen genom att mocka i hagen

Eventuell sommaravmaskning görs efter de behov som den betes- och avmaskningsplan som gäller för det aktuella betet.

Privat stall med egna hästar och inackorderingar som sköts av anställd personal, hästarna går i stor gemensam vinterhage och annan sommarhage. Flera försvinner på sommarbete över sommaren.

Att tänka på: Här kan rutinerna vara lättare att sköta eftersom det inte är lika mycket olika viljor som i ett kollektivstall. Avmaska alla hästar gemensamt inför betessläppet på våren, samtidigt och med samma preparat. Om hästarna går i förhållandevis små hagar så städa gärna bort maskäggen genom att mocka i hagen

Fortsätt avmaska tills hästarna flyttas till vinterpaddockarna.

Nytt stall på gård där det tidigare inte funnits hästar

Att tänka på: Här finns ett gyllene tillfälle att få ner infektionstrycket på hästarna, eftersom betet kommer att vara ”rent”. Kontrollera hästarna med träckprov innan, och om de inte redan är väldigt lågt infekterade så var noga med att avmaskningen sköts. Här är också ett utmärkt tillfälle att ha också andra djur på marken (se ovan om växelbete).

Stall som arrenderar/hyr betesmark från grannbonde

Att tänka på: Här finns ett gyllene tillfälle att få ner infektionstrycket på hästarna, eftersom betet kommer att vara ”rent”. Kontrollera hästarna med träckprov innan, och om de inte redan är väldigt lågt infekterade så var noga med att avmaskningen sköts. Här är också ett utmärkt tillfälle att ha också andra djur på marken (se ovan om växelbete).

Stuteri/seminstation

Att tänka på: Permanenta fölfållor på stuterier är en styggelse om man vill undvika kraftig spolmasksmitta på föl. Äldre hästar bygger upp en immunitet mot spolmaskar, och man bör därför ha ett växelsystem för hagarna.
För ston som kommer utifrån och ska gå i hage ska man kontrollera när hon senast avmaskades, så att det är i enlighet med preparatanvändningen. Har det gått för länge så avmaska innan hon släpps ut.

Generellt

Olika avmaskningsmedel har olika lång effekt avseende upphörd produktion av maskägg efter avmaskning (Egg Reduction Period). Det är därför man behöver avmaska olika ofta med olika preparat om man har ett påtagligt parasitproblem. För många betesrutiner är det av mindre betydelse, men för t.ex. föl är det viktigt att märren inte smittar ner deras bete alltför mycket och alltså följer de rekommenderade intervallen
Man bör också ta hänsyn till om man behöver ha effekt mot bandmask och styngflugelarver och välja preparat därefter.
Dan Christensson laborator avd för parasitologi, SVA


skriv ut Skriv ut


Hur lagrar man ensilagebalarna på bästa sätt ?
Hur mycket ensilage ska hästen äta jämfört med hö?
Hur mycket vatten behöver hästen dricka?
Hur många lager plast behövs och vad gör man med använd ensilageplast ?
Hur påverkas hästens ben av rörelse, belastning och underlag?
Hur smittar kvarka?
Hur smittar ringorm hos häst?
Hur snabbt måste man fodra med en öppnad ensilagebal?
Hur stor är risken att en häst får borrelios via fästingar?
Hur undersöker man bäst hygienen i hästens foder?
Hur upptäcka virusarterit (EVA) hos häst?
Hur upptäcker jag om hästen har fång?
Hur viktig är råmjölken för den nyfödda fölungen?
Hur yttrar sig botulism?
Hur yttrar sig rotavirus hos föl?
Ibland ser man "vita prickar", "bomullsludd" eller "spindelväv" i ensilaget, är det farligt?
Kan man enbart ge korn som kraftfoder till hästen?
Kan man jämföra svenska BLUP-index med t.ex. tyska BLUP-index?
Min häst har tidigare haft fång, hur vänjer jag den vid gräs igen?
Mitt sto har en hög värdebokstav men lågt BLUP-index. Vad kan det bero på?
Sjunker proteininnehållet i hö under vintern när det ligger lagrat?
Vad händer när en häst drabbas av penicillinchock?
Vad menas med bockhov hos häst?
Vad är skillnaden mellan ensilage och hösilage ?
Vad är streptotrikos hos häst?
Varför får hästar kolik?
Varför måste hästar DNA-analyseras och hur går det till?
Vart skickar jag träckprov för analys?
Vilka hästar drabbas mest av sommareksem?
Vilka sjukdomar hos häst är man skyldig att anmäla?
Vilken typ av uppstallning är bäst?
Är det farligt att låta hästen beta Alsikeklöver?
Är det skadligt för hästen att ge den rapsolja i fodret?
Är eksem ärftligt hos islandshäst?


 



Antal besökare sedan 2003-11-18:


 
2010-05-26    Carin.Wrange@omv.slu.se